söndag 27 maj 2012

Ta hand om de otryggt anställda

Länstidningen ringde mig igår och ville veta vilka frågor som Södertälje skulle driva på kongressen, eftersom jag representerar mitt förbund, SEKO, och inte min LO-sektion berättade jag istället för vilka frågor som var aktuella för SEKO.

Då visste jag inte att det skulle gå så bra som det gick. LO-förbund ska nu kolla på hur de gemensamt ska bemöta medlemmarna som har otrygga anställningar så att de känner att de har facket med sig även om de jobbar på flera olika arbetsplatser. Uppdraget att stå upp för alla medlemmar som kommer från ett LO-förbund när de är på din arbetsplats ska förtydligas för de fackligt förtroendevalda.

Jag hade gärna gått längre men det var så här långt vi kom den här gången. Mitt engagemang för frågan kommer ursprungligen från SEKO:s förbundskongress 2009. En motion som rörde tvärfackligt medlemskap för unga hade skickats in från SEKO Stockholm och förbundsstyrelsen hade yrkat avslag och jag hade inte reagerat på frågan riktigt. Under debatten talar bara motionären och förbundsstyrelsen bemöter inte henne. Vid voteringen är det mycket jämt men jag tycker att hon har majoritet, så jag ropar rösträkning mest för att jag är intresserad av att veta hur jämt det var. Hon vann med 55% av rösterna.

Då vaknar förbundsstyrelsen och de håller långa inlägg om hur dumt kongressen beslutat och hur de aldrig kommer att lämna ifrån sig medlemmar till några som inte tecknar avtal på arbetsplatsen. Om jag inte reagerade så mycket på motionen så reagerade jag desto starkare på demokratisynen i förbundet. Det var dagens sista motion och jag hade laddat med ett eldigt demokratital när jag kom tillbaka morgon efter. Hade inte Ingela Edlund (hon vi idag valde till andre vice ordförande) klokt nog förstått min ilska hade jag gått löst ordentligt i talarstolen. Istället plockar hon mig åt sidan och säger att jag skulle sättas i en arbetsgrupp som skulle jobba med frågan på förbundet för att nå koncensus.

Arbetsgruppen kom inte fram till något, arbetet rann ut i sanden men kongressbeslutet fanns där. Därför blev jag förbannad när förbundet avslog en någorlunda likalydande motion som hade sänts in till LO-kongressen från SEKO Mellannorrland och jag i stort sätt inte fick stöd. Även här blev jag däremot övertygad av en klok SEKO:it, Bjarne Isacson, undrade hur jag tänkte mig att det demokratiska inflytandet på arbetsplatsen och i organisationen skulle se ut och hur det skulle bli om man var orgnaiserad i ett fack som inte bar kollektivavtalet. Självklart hade inga svar och en ny grupp, bestående av mig, Bjarne och Anny Berglin från telebranschen, tilsattes som skulle lägga fram ett nytt förslag som vi kunde enas kring, den här gången gick det bättre.

Vi fick med oss LO-ledningen och det kändes tryggt att kliva upp i talarstolen och veta att GS-facket och Handels skulle kliva upp efteråt och yrka bifall på det som styrelsen sedan också skulle yrka bifall till. Det är kul med kongress och det är kul att påverka, även när man studsar mellan ombud, LO-styrelsen och ledningen samt lyckas få upp stegräknaren till 16211 steg idag. Eller kanske just därför... :)

Bäst just nu: Unga ombud som engagerar sig i frågor om skolinformationer och studier fast klockan paserat midnatt.