fredag 29 april 2011

Tal första maj 2010

Detta tal höll jag förra året på första maj och jag tycker att det fungerar som inspirationskälla när jag nu sitter och skriver ett nytt tal inför söndag.

Kära kamrater och första maj-firare, mitt namn är Alexander Lindholm och jag är ordförande för LO-sektionen. Jag står här för att jag är övertygad om att vi är starkare tillsammans än var man för sig. Jag står här för att jag är övertygad om att det är ohållbart med kapitalism om man vill skapa ett samhälle där alla människor har samma värde och ges samma möjligheter. Jag står här för att jag är förbannad på den borgerliga regeringen och deras strävan efter att marknadsanpassa priset på den enda resurs vi vanliga löntagare har, nämligen vår arbetskraft.

Deras låglönelinje genomsyrar varje större reform de drivit igenom. Genom angreppet på a-kassan har de försökt slakta den fackliga organisationsgraden, för de vet att starka fackförbund tecknar och försvarar starka kollektivavtal, till löntagarnas fördel. De vet att a-kassan inte är någon allmosa, det är framför allt är ett skydd för dem som har jobb, ett skydd mot lönekonkurrens och marknadsanpassade löner. Därför har de angripit a-kassan.

Deras låglönelinje har angripit de sjuka och svaga i samhället. Genom att sätta en stupstock i sjukförsäkringen har de tvingat ut sjuka på arbetsmarknaden, allt för att öka arbetskraftsutbudet och pressa ner våra löner. Av samma anledningar har de trots kristider och massarbetslöshet vägrat satsa på utbildning åt dem som är arbetslösa, istället har de skurit ner på studieplatser och försvårat för dem som behöver läsa upp sina betyg på Komvux. Allt enligt låglönelinjen, för att öka arbetskraftsutbudet och uppmuntra till lönekonkurrens.

Det här angreppet måste stoppas!

”Hungriga vargar jagar bäst” brukar det heta, men det går inte att piska 8 000 arbetslösa Södertäljebor till de 150 lediga jobb som finns. Desto hungrigare dessa arbetare blir desto mer kommer de att sukta efter de arbeten som redan är besatta. Detta är något som den borgerliga regeringen vet mycket väl, men deras mål är att tvinga oss till lönekonkurrens, med förhoppningen om att vi ska bryta vårt fackliga löfte. Allt för att omfördela från fattig till rik, lägre lön till arbetarna och högre vinstutdelning till aktieägarna.

Det värsta sveket mot löntagarna på svensk arbetsmarknad är den nya lagen om utstationerade gästarbetare, Lex Laval. Om jag vore dörrvakt på en krog här i stan och diskriminerad utefter nationellt ursprung, då skulle ni med rätta kalla mig för rasist. Om jag vore busschaufför och behandlade mina passagerare utefter deras nationella ursprung skulle jag även då med rätta kallas för rasist. Detsamma borde rimligen gälla om jag vore arbetsmarknadsminister eller näringslivsminister och drev en linje där arbetare ska ha olika mycket betalt för samma arbete, där lönen baseras på arbetarens nationella ursprung. Kalla det vad ni vill, jag vet vad jag kallar det.

Lex Laval är kronan på borgarnas låglönelinje, för denna mandatperiod bör tilläggas. Genom att ställa svenska arbetare mot östeuropeiska och sydeuropeiska arbetare hoppas man slutligen kunna bryta den fackliga lönekartellen och fullständigt marknadsanpassa våra löner och villkor. Hur ska vi kunna behålla våra löner och villkor om vi tvingas konkurrera med människor som jobbar för 35 kronor i timmen? Att ställa arbetare mot arbetare istället för arbetare mot kapital det är högerns melodi.

Men det här angreppet måste stoppas!

Avslutningsvis ska jag vara lite muntrare; Högern kommer aldrig att lyckas, i september kastar vi ut borgarna ur Rosenbad för gott. I september påbörjas arbetet med att byta politik i kommunen, landstinget och i riket. I september tar vi återigen upp kampen för löntagarnas rättigheter, kampen för stärkt anställningsskydd, kampen för omfördelning från rik till fattig och kampen mot marknaden. Vi ska ha en aktiv arbetsmarknadspolitik, en trygg a-kassa och en sjukförsäkring som låter sjuka vara sjuka till dess rehabiliteringen gett effekt; samt en lag som inte diskriminerar de gästarbetare som vill komma till Sverige och arbeta med vårt samhällsbygge. Endast med en socialdemokratiskt ledd regering kan vi skydda våra löner och villkor i kollektivavtalen samt stoppa angreppet på löntagarna. Rösta på Socialdemokraterna, rösta för demokratisk socialism!


Bäst just nu: Thåström, återupptäcker min gamla hjälte igen, ingen sjunger blues som Joakim Thåström!