måndag 25 april 2011

Om ett smultronställe i en mobiltelefon och världens bästa barnvakt

Min mor tillhör den generation som inte gärna förnyar sig för ofta, och därför, om hon mot all förmodan ändå försöker modernisera sig själv så sker det med inställningen att det absolut är sista gången i livet hon genomgår en förändringsprocess. Därför vägrade hon in i det sista att skaffa mobiltelefon och när hon slutligen föll för trycket bestämde hon sig för att den mobil hon då köpte skulle hon ha med sig till graven. Detta är för andra i hennes närhet nästan enbart en källa till nostalgiska återblickar, hennes inkorg är helt enkelt ett smultronställe för oss som gillar att drömma oss tillbaka till äldre dagar.

Mamma och trendig kaka.
Men hennes inkorg kan även användas som motbevisning när man något godtyckligt påstår sin egen förträfflighet inom vissa områden, låt och säga barnpassning till exempel... När vi här om morgonen satt på uteserveringen på café Tratten och åt frukost fick jag två SMS upplästa som tydligen skulle visa på bristande barnvaktsegenskaper. Det första är från februari 2007 när mamman var i Barcelona och hängde runt på museum och trendiga caféer men ändå kände ett visst ansvar gentemot sina söner och därför bestämde sig för att höra av sig till mig med frågan om hur livet fortgick för hennes avkommor, svaret blev kort;

"Inbjudningarna postade vi redan i måndags och det var nog ett misstag. 300 gäster i vår tre fick polskan att klaga på mer än att hennes tak buktade in. Vår lokala "Alfons" tillgodosåg allas önskning och hade även börjat deala tjack så bängen sparkade in dörren vid sju i morse så Oscar skakar galler i häktet för tillfället. Annars rullar allt på och jag försöker ragga ny dörrvakt till kvällen eftersom Oscar ser ut att vara borta ett tag. Tja´rå!"

Mamma och otrendig mobil.
"Polskan" var vår granne under oss på den tiden och hon kunde klaga på att vi gick runt i lägenheten på kvällarna eller möblerade om på dagarna. Vi lekte med tanken att göra tvärt om bara för att få se hennes reaktion... Förstår ni inte vad "Alfons" anspelar på rekommenderar jag att ni köper en dansk-svensk ordbok. Det andra SMS:et är från september samma år när min kära moder var i Nice och där i harmoniskt sinnelag på en strand bestämde sig för att skicka en kort fråga om hur det gick hemma i Södertälje, svaret blev då;

"Jo här är det röj! Klackarna i taket och flickorna på rygg. Har tömt alla konton och skaffat kokain istället, vilken jävla resa! Sålde ett paraply också..."

Paraply-inspelet är en anspelning på att min mor som barn en gång tappade bort min mormors paraply varpå mormor blev mäkta irriterad och anklagade lilla mamma för att ha sålt paraplyet för att köpa knark istället. Vilket i sin tur blivit ett ständigt återkommande skämt i släkten och som brukar sätta igång spekulationer av värdet i mormors paraplyer.

Inget av dessa SMS skulle återigen fått se dagens ljus om det inte varit för att mamma vägrat falla för konsumtionssamhällets hets. Tyvärr betyder det även att jag antagligen aldrig mer kan göra anspråk på att vara en fantastisk barnvakt. "Vägra överdriven konsumtion, vägra respektera dina föräldrar och fika oftare på Tratten!" ska jag skriva på mitt förstamajplakat.

Bäst just nu: Vårsol! Igår satt jag i flera timmar på Stora torget med korv, kaffe och handlingar till kommunfullmäktige, och nu ska jag genast kasta mig ut i värmen igen, vi ses på stan!