söndag 13 mars 2011

Stor grabb 60 - Kjell Svensson

Kjell i Toronto Maple Leafs vackra
tröja, trots kontraktsförslag valde
han att resa hem till Sverige igen.
(som vanligt med målvakter är det
 svårt att hitta bilder på räddningar).
Jag har mött ganska många kända personer under min tid i Teliabutiken i Södertälje, men alltid gett samma bemötande som alla andra kunder fått, oavsett om kunden varit en världskänd författare, en hög politiker eller en framstående artist. Men även min socialistiska själ har en svaghet; idrottslegender och landslagshjältar. Därför var det full fokus och service i världsklass som gällde när Stor grabb nummer 60, Kjell Svensson, klev in i butiken häromdagen.

Kjell vann SM-guld med Södertälje Sportklubb 1956, spelade fem VM-turneringar och två OS; vilket resulterade i ett VM-guld, två VM-silver och ett VM-brons samt ett OS-silver. Stor grabb, minst sagt! Lägg därtill några enorma prestationer som 2-2-matchen mot Sovjetunionen under OS i Squaw Valley 1960 och  segern med 2-1 mot Sovjetunionen under VM i Stockholm 1963. STOR GRABB!

Han ser i stort sett
likadan ut idag.
Jag har fem säsonger i bagaget från samma sportklubb som Kjell Svensson samt ytterligare x-antal säsonger på meritlistan från SPAIF och förstår därför vikten av att ha en stabil målvakt och en ledare på isen. På planen var Kjell en stor härförare vars stämma kunde höras hem till TV-sofforna när han från kassen styrde upp spelet med sin översynsblick. Han var en sådan självklar ledare att han sina sista två säsonger i SSK var spelande tränare,det kan självklart ses som en nedtrappning, men han var samtidigt landslagsmålvakt! En så jävla stor grabb!

Dock finns det skamfläckar även i Kjell Svenssons annars ärofyllda karriär. Han har spelat i AIK. Till hans försvar var det under en väldigt kort period och inför VM i Colorado Springs 1962 åsamkades han en hjärnskakning i en match mot Djurgården, man kan alltid lita på järnkaminerna...

I SSK-tröjan.
Så i veckan när Kjell klev in i butiken gick jag så många steg längre i min service än vad jag borde gå, jag satte mig i långa telefonköer, till och med ljög till internstödet samt lade mer än proportionellt med arbetstid på att lösa de frågor han ville ha hjälp med. Det kändes därför riktigt skönt att få bekräftelse från hjälten i form av ett kort: "Tack, nu gjorde du ett riktigt bra arbete" när jag nästan ett dygn efter att han lämnat butiken hade löst problemet. Jag vet inte vad det är med idrottshjältar men de rör mig mer än vad det någonsin skulle göra om Håkan Juholt, Wanja Lundby-Wedin, mamma eller pappa hade berömt mig. En gång stor grabb, alltid stor grabb!

Kjell motar puckar mot Tjeckoslovakien, den här pucken gick antagligen utanför...

Bäst just nu: Jag har en liten kusin på dryga halva dussinet år som är målvakt i ett utav SSK:s pojklag och från morbrors blogg kan jag citera följande:

-Pappa...
-Ja, vad är det?
-Du vet det här med NHL och så....
-Mmmm...
-Jag tror att jag struntar i att börja där..
-Jaha, varför då?

Lång tystnad....

-Alltså...det blir ju så långt hem när man har spelat match ju, så jag spelar nog vidare i SSK istället...